Det fanns en tid...

Hur vinner man Elitloppet?
Genom att vinna försöket, välja spår så långt in som möjligt och ta spets i finalen?
Så gick det ofta till förr.
Numera är det annan strategi som lönar sig – både för aktiva och spelare.

Det fanns en tid då seger i försöket nästan var en förutsättning för att vinna Elitloppet.
Tittar man på perioden 1990-2009 så hade finalvinnarna dessa placeringar i försöken:

Elitloppsvinnarens placering i försöket 1990-2009
Vinnare: 14
Tvåa: 5
Trea: 0
Fyra: 1

Först ska klargöras att all statistik gäller totoresultat, vilket räknar Jag de Bellouet som vinnare 2006. Denne fråndömdes som bekant segern i efterhand och Conny Nobell (som vann sitt försök) är den riktige vinnaren av loppet.
Men för totospelarna hade det ingen betydelse, där var det Jag de Bellouet som gav betalt och eftersom den här undersökningen görs ur ett spelperspektiv är all statistik baserad på totoresultat, vilket gör att exempelvis Propulsions alla elitloppsstarter räknats in.

De senaste åren har emellertid mönstret sett annorlunda ut.

Elitloppsvinnarens placering i försöket 2010-2025
Vinnare: 6
Tvåa: 6
Trea: 2
Fyra: 2

En tydlig förskjutning där andelen elitloppsvinnare som tog hem försöket droppat från 70 procent till 37,5.

Då går vi över till att titta på startspårens betydelse i försöken – finns det några utgångslägen som är extra lätta eller svåra att kvala in ifrån?

Startspår till final – Elitloppet 1990–2025
Spår 1: 45 finalplatser av 72 starter – 62,5%
Spår 2: 33 finalplatser av 72 starter – 45,8%
Spår 3: 33 finalplatser av 72 starter – 45,8%
Spår 4: 40 finalplatser av 72 starter – 55,6%
Spår 5: 44 finalplatser av 72 starter – 61,1%
Spår 6: 38 finalplatser av 72 starter – 52,8%
Spår 7: 26 finalplatser av 72 starter – 36,1%
Spår 8: 29 finalplatser av 64 starter – 45,3%

Att innerspåret blir extra gynnsamt med elitloppsförutsättningarna där bilen släpper fältet i högre fart (1.06,7 mot normala 1.09,2) och startlinjen flyttas fram 31 meter till 1 609 är väl belagt.

Solvallas redan korta avstånd till första sväng (endast Östersund har kortare bland landets tusenmetersbanor) på 168 meter krymper alltså till 137 meter och gör Elitloppet unikt gynnsamt för ekipaget som startar vid sargen att hålla ut konkurrenterna. Med tanke på detta är det inte oväntat att innerspåret varit det utgångsläge som producerat flest finalister, tätt följt av det normalt bästa spåren 5 och 4. Däremot kan man se att spår 2 och 3 inte drar samma nytta av förutsättningarna och har varit negativa utgångslägen sett till att halva fältet går vidare till final.
Den riktiga nitlotten är heller inte spår 8, som är likvärdigt med 2 och 3, utan spår 7.

Men frågan är om det gäller fortfarande?
Solvalla bytte startbil efter Elitloppet 2016 och sådant kan påverka startspårens inbördes värde högst väsentligt.

Startspår till final – Elitloppet 2017–2025
Spår 1: 10 finalplatser av 18 starter – 55,6%
Spår 2: 6 finalplatser av 18 starter – 33,3%
Spår 3: 6 finalplatser av 18 starter – 33,3%
Spår 4: 12 finalplatser av 18 starter – 66,7%
Spår 5: 12 finalplatser av 18 starter – 66,7%
Spår 6: 12 finalplatser av 18 starter – 66,7%
Spår 7: 6 finalplatser av 18 starter – 33,3%
Spår 8: 8 finalplatser av 17 starter – 47,1%

Det är fortsatt samma fyra startspår i topp, med skiftet att 4-5-6 producerat bättre än innerspåret.

Hög spetschans från innerspår
Vi undersöker vilka startspår som tagit ledningen och räknar då även in ekipage som senare släppt ifrån sig kommandot frivilligt.

Spetsande startspår i Elitloppet sedan 2010

Försök
Spår 1: 13 (40,6 %)
Spår 2: 4 (12,5 %)
Spår 3: 3 (9,4 %)
Spår 4: 4 (12,5 %)
Spår 5: 6 (18,8 %)
Spår 6: 2 (6,3 %)
Spår 7: 0 (0,0 %)
Spår 8: 0 (0,0 %)

Finaler
Spår 1: 6 (37,5 %)
Spår 2: 1 (6,3 %)
Spår 3: 2 (12,5 %)
Spår 4: 2 (12,5 %)
Spår 5: 4 (25,0 %)
Spår 6: 0 (0,0 %)
Spår 7: 1 (6,3 %)
Spår 8: 0 (0,0 %)

Spår 1 är överlägset bäst för att ta ledningen med spår 5 som lika klar tvåa. Att fronta från spår 6 (Shaq is Back 2013 och Decision Maker 2024) och spår 7 (Pastore Bob 2018) är som synes väldigt svårt och ingen har ännu gjort det från spår 8.

Spetsande startspår 2017-2025
Spår 1: 12 (44,4 %)
Spår 2: 1 (3,7 %)
Spår 3: 3 (11,1 %)
Spår 4: 5 (18,5 %)
Spår 5: 4 (14,8 %)
Spår 6: 1 (3,7 %)
Spår 7: 1 (3,7 %)

Innerspåren har haft ännu högre spetsfrekvens med den nya bilen.

Hur ofta håller då hästen som kommer till ledningen undan?

Spetsvinnare Elitloppet 2010-2025
Försök: 12 av 32 (37,5 %)
Final: 7 av 16 (43,8 %)
Totalt: 19 av 48 (39,6 %)

Jämför med den totala andelen spetsvinnare över sprinterdistans på Solvalla som enligt Travfakta är 42 procent så ser man att det är lite svårare för ledarna i Elitloppet att hålla hela vägen, speciellt i försöken.

Så påverkar tempot första 500

Öppningstid – spetshästarnas resultat
1.07,9 eller snabbare: 10 lopp – 0 segrar
1.08,0 eller långsammare: 38 lopp – 19 segrar

Hälften av ledarna har hållit till mål när de fått öppna 1.08,0 eller lugnare, men ingen har pallat med tuffare öppningar.
Två gånger har öppningstempot varit under 1.07:
1.06,6 – Brioni i försöket 2011 då han var femma i mål, men fick en finalplats efter diskning och tog hem finalen.
1.06,6 – Click Bait som femma i finalen Etonnant vann 2022.

Få som "spårat runt om"
Med dessa siffror i botten kan man tro att ”spets och slut” från spår 1 varit ett återkommande scenario, men faktum är att endast tre hästar har lyckats med att svara upp innerspåret och sedan inte släppa någon konkurrent förbi sig på hela loppet sedan 2010.

2015 final – Magic Tonight
2019 försök 2 – Aubrion du Gers
2021 försök 1 – Vivid Wise As

Övriga vinnare från innerspår sedan 2010
2010 försök 2 – Torvald Palema – tredje inner
2011 försök 1 – Rapide Lebel – tredje ytter
2012 försök 2 – Commander Crowe – dödens
2013 försök 1 – Nesta Effe – tredje inner
2018 försök 2 – Ringostarr Treb – släppte spets efter 400 meter, övertog igen kort senare
2018 final – Ringostarr Treb – rygg ledaren, dödens 750 kvar
2023 final – Hohneck – överflyglad från start, övertog spets efter 350 meter

17 av 21 för Goop
Vi rundar av med att titta på hur aktuella kuskar har lyckats i Elitloppet tidigare.

Kusk – starter: 1-2-3
Örjan Kihlström 53 st: 10-13-7
Björn Goop 37 st: 10-3-7
Gabriele Gelormini 13 st: 2-2-2
Romain Derieux 8 st: 3-3-1
Alessandro Gocciadoro 6 st: 1-1-0
Magnus A Djuse 6 st: 0-0-0
Mats E Djuse 5 st: 1-0-2
Daniel Wäjersten 4 st: 0-2-0
Adrian Kolgjini 3 st: 0-0-0
Oscar Ginman 3 st: 0-0-1
Paul Philippe Ploquin 2 st: 1-1-0
Dexter Dunn 2 st: 0-0-0
Magnus Teien Gundersen 1 st: 0-0-0
Clément Duvaldestin 1 st: 0-0-0
Alexandre Abrivard 1 st: 0-0-0
Mathieu Mottier 0 st: 0-0-0

Örjan Kihlström och Björn Goop sticker ut med överlägsen rutin och starka resultat. Noterbart att det bara är en debutant i Mathieu Mottier.

Vi kollar även på hur ofta de lyckats kvala in till final

Kusk försök/final procent (finalvinster)
Romain Derieux 4/4 100 (2)
Daniel Wäjersten 2/2 100 (0)
Paul Philippe Ploquin 1/1 100 (0)
Dexter Dunn 1/1 100 (0)
Björn Goop 17/21 81 (2)
Örjan Kihlström 23/34 68 (5)
Mats E Djuse 2/3 67 (0)
Oscar Ginman 1/2 50 (0)
Gabriele Gelormini 4/9 44 (1)
Alessandro Gocciadoro 1/5 20 (0)
Magnus A Djuse 1/5 20 (0)
Adrian Kolgjini 0/3 0 (0)
Magnus Teien Gundersen 0/1 0 (0)
Clément Duvaldestin 0/1 0 (0)
Alexandre Abrivard 0/1 0 (0)
Mathieu Mottier 0/0

Observera att det fortsatt rör sig om totoresultat. I verkligheten har Björn Goop tre elitloppsvinster (Conny Nobell tilldömdes segern i efterhand) och Örjan Kihlström fyra (Propulsion fråndömdes segern i efterhand). Romain Derieux har haft enorm träffprocent, men minst lika imponerande är att Goop lyckats kvala in 17 av 21 hästar till finalen.