VI jämför hästar och kuskar i två dueller

Vem är vassast ur volten av Mats E Djuse och Dwight Pieters?
Och hur snabbt behöver La Yuca springa för att fånga in en ledande M.T.Tomorrows Hope?
Den här veckan jämför vi hästar och kuskar i två dueller samt kollar om någon kan ta emot startkanonen Nilla Lane i V85-3.

Långa svängar och plus för utvändiga startspår bakom bilen.
Det är förutsättningarna på Mantorp som till formen är snarlik Färjestad, Gävle och Eskilstuna.

Men det korta upploppet på 177 meter innebär inte automatiskt att Mantorp är en bana där spetshästarna är extra gynnade.

Tittar man på vinnande positioner varvet från mål den här specifika tävlingsdagen ser utfallet ut så här sedan 2019 – med 2023 borträknat då tävlingarna flyttades till Eskilstuna.

Position Procent
Spets: 37,5
Dödens: 20,8
Rygg ledaren: 5,6
Andra utvändigt; 15,3
Tredje invändigt: 2,8
Tredje utvändigt: 9,7
Övriga: 8,3

Även om andelen spetsvinnare är lägre än rikssnittet på 42-43 procent så är det uppenbarligen väldigt viktigt att sitta långt fram in på slutvarvet den här tävlingsdagen. Dessutom har hästarna som sprungit i andraspår haft ovanligt stora framgångar. Väger man ihop spets, dödens och andra ytter så ger det nästan 74 procent av vinnarna.

Vill man ha ett större underlag för att se vilka positioner som är gynnsamma på Mantorp generellt kan man jämföra Travfaktas siffror över 2 140 meter autostart sedan 2020.

2140 meter autostart – Mantorp
Position: procent (ROI) – Mantorp – Riksgenomsnitt
Spets: 43 (ROI 239) – 45 (ROI 227)
Dödens: 16 (ROI 90) – 16 (ROI 91)
Rygg ledaren: 5,6 (ROI 58) – 7,2 (ROI 84)
Andra utvändigt: 9,3 (ROI 79) – 8,8 (ROI 70)
Tredje invändigt: 2,6 (ROI 40) – 2,7 (ROI 44)
Tredje utvändigt: 7,8 (ROI 108) – 7,2 (ROI 63)
Övriga: 15 – 13

Även här är andelen spetsvinnare lägre och andelen vinnare som springer i andraspår högre än snittet. Slående är också att ROI (Return On Investment) för hästar i tredje par utvändigt är så mycket bättre än normalt, en sällsynt framgångsrik skrällposition på lördagens bana.

Huvudlaget avgörande?
Vi tittar på spetsstriden i V85-3 med hjälp av HTS-tider och Travfakta.

Snabbast uppmätta första 150 meter
1 Freako 1.05,4 (fjärde inner från spår 1 Färjestad 31 januari med Markus B Svedberg)
2 Kash Keeper 1.02,2 (dödens från spår 4 Bollnäs 28 maj med Oskar Kylin Blom)
3 Currency Artist 1.01,8 (dödens från spår 4 Solvalla 6 maj med Ulf Ohlsson)
4 Nilla Lane 1.01,7 (spets från spår 5 Solvalla 11 oktober med Stefan Persson)
5 Fusion Eagra 1.04,8 (tredje inner spår 9 Axevalla 3 september med Carl Johan Jepson)
6 Kipketer Mearas 1.05,3 (andra ytter från spår 4 Solvalla 28 mars med Carl Johan Jepson)
7 Kapten Nemo 1.02,0 (spets från spår 5 Bollnäs 13 september med Peter G Norman)
8 Godfather 1.04,5 (spets från spår 5 på Jägersro 22 november med Mika Forss)

Snitt av fem snabbaste öppningar
Häst tid (”snittplacering”)
4 Nilla Lane 1.01,8 (1,2)
2 Kash Keeper 1.03,2 (1,8)
7 Kapten Nemo 1.03,7 (2,4)
3 Currency Artist 1.04,5 (2,6)
8 Godfather 1.05,3 (3,0)
5 Fusion Eagra 1.05,6 (4,0)
6 Kipketer Mearas 1.06,3 (6,2)
1 Freako 1.06,4 (4,4)

Kommentar: Nilla Lane öppnar under 1.02 ”på beställning” och har vunnit 13 av 15 från ledningen, så taktiken lär det inte vara något snack om. Hon har haft spår 4 vid sju tillfällen och suttit i ledningen inom 200 meter i samtliga.
Den som utmanar tidsmässigt är Currency Artist, som ”rekordsänkte” med tre sekunder när han utrustades med can’t-see-back-huvudlag i förra starten. Kliver han iväg lika fort på lördag kan Nilla få svettigt att ta sig förbi då det normalt krävs 1,6 sekunder snabbare kilometertid för att ta en längd på 150 meter. Tränaren Ville Karhulathi och kusken Ulf Ohlsson spekulerade kring huvudlag under fredagen, men hade då inte bestämt sig. Öppnar hästen samma tider som han gjort med sitt norska huvudlag har han ingen chans att ta emot.
Kash Keeper är mer stabilt startsnabb och har frontat i tre av tre starter från spår 2. Han har fem segrar på tio försök från spets för sulky inklusive seger i enda försöket hos David Persson.
Utifrån kommer Kapten Nemo som inte behövde öppna snabbare än 1.05,6 vid spetsvinsten på Örebro, men har visat betydligt snabbare takter tidigare. Däremot har han aldrig lyckats fronta på sju försök från spår 7-8, men en gång av tre från spår 6.

Startsnabba hästar och startsnabb kuskar
En annan spetsstrid som kan bli avgörande för loppets utgång syns i V85-2 där favoritskapet står mellan 1 Global Good Enough och 6 Showtime Zon.

Global Good Enough har gjort fyra voltstarter. Hon spetsade från spår 6 i debuten, som var extra gynnsamt med bara en häst på bakspår, och var då rapp iväg via underkant 1.14 första 150 meterna. I starten efter hamnade hon utvändigt ledaren från spår 4 i ett lopp utan HTS-mätning. Sedan blev det galopp från spår 2 på Solvalla i oktober innan hon åter hade spår 6 på Romme i årsdebuten. Då var det fem hästar på bakvolten och hon blev passerad av det yttre springspårets Great Idea med Daniel Redén via 1.16,0 första 150.
Det här blir första gången hon ska leda volten själv.

Showtime Zon har tävlat i voltstart tre gånger och spetsat varje gång. Från spår 1 debuten med Carl Johan Jepson i ett lopp där det inte fanns HTS. Även i andra starten höll hon ledning från innerspår, då med Dwight Pieters via 1.15,8. Betydligt snabbare gick det på Färjestad i näst senaste starten då hon pep iväg 1.11,8 från snäva spår 4.

Men i voltstart är startsnabbheten mycket upp till hur kuskarna tajmar första stegen och därför tittar vi även på hur Mats E Djuse respektive Dwight Pieters hanterar sina utgångslägen.
För detta finns en utmärkt funktion i Travfakta och vi börjar med att titta på resultaten:
För Djuse mäter vi sedan 2024 eftersom underlaget är tillräckligt stort, medan Dwight Pieters får hela karriären då han bara startat från spår 6 på framvolten vid 60 tillfällen.

Mats E Djuse resultat från spår 1 på startvolten sedan 2024
172 st: 33-35-21
Segerprocent: 19
ROI: 62

Dwight Pieters resultat från spår 6 på startvolten sedan 2020
60 st: 13-8-8 
Segerprocent: 22
ROI: 146

Fördel Pieters både gällande segerprocent och framförallt ROI.

Då tittar vi specifikt på hur ofta de lyckas nå ledningen från aktuella utgångslägen.

Kusk/läge: spets första 200 – första 500 – galopp första 200
Mats E Djuse spår 1: 43,9 % – 45,6 % – 9,9 %
Dwight Pieters spår 6: 38,3 % – 48,3 % – 6,7 %

Starka siffror med liten fördel Djuse som håller spets i 44 procent av sina starter från spår 1 medan Dwight Pieters frontar 38 procent från spår 6.
I statistiken har vi även räknat in starter där kuskarna tydligt tagit ledningen och sedan släppt medvetet.
Att chansen att komma till ledning inom 500 meter ökar från spår 6 jämfört med 1 är logiskt, men i detta fall verkar det mindre troligt att någon av kuskarna skulle släppa ifrån sig kommandot frivilligt.

Hur fort måste La Yuca springa för att hinna fram?
En annan spännande ”duell” väntas i V85-1 där 3 M.T.Tomorrows Hope ska försöka hålla undan 20 meter för 6 La Yuca.
Vi försöker reda ut hästarnas kunnande genom att jämföra prestationstider.
M.T.Tomorrows Hope kommer från imponerande seger där hon hade sin snabbaste prestationstid hittills med 1.10,0/1 653 meter.
Toppen över medeldistans kom på Åby i höstas med 1.12,1, men det är förstås rimligt att argumentera för att hästen är i bättre form nu.
Vad gäller La Yuca har hon visat sin höga nivå många gånger och vann senast via prestationstiden 1.10,3/2 173 meter – bara en tiondel från hennes bästa uppmätta tid över medeldistans och fjärde gången hon travar mellan 1.10,2 – 1.10,5.
Att båda hästarna gått sina rekordtider med bilstart gör att de väger upp varandra.

Då jämför vi vilka prestationstider som krävs för att hästarna ska vara jämsides över mål på lördag.
Modellen förutsätter att M.T.Tomorrows Hope travar på innerspår och La Yuca i andraspår.

M.T.Tomorrows Hope vs. La Yuca

Vad krävs för att hästarna ska vara jämsides över mål?

Hela distansen - prestationstider

M.T. spets – LY – LY sväng i 3-spår
1.11,5 – 1.10,1 – 1.10,0
1.12,0 – 1.10,6 – 1.10,4
1.12,5 – 1.11,1 – 1.10,9
1.13,0 – 1.11,6 – 1.11,4
1.13,5 – 1.12,0 – 1.11,9

Kommentar: Springer M.T.Tomorrows Hope 1.12,0 från ledningen behöver La Yuca trava prestationstiden 1.10,6 om hon springer hela loppet i andraspår och 1.10,4 om hon får springa en sväng i tredjespår och resten av loppet i andraspår.

Det var kapaciteten över hela distansen.
Tittar man på hur hästarna avslutat historiskt syns att La Yuca varit den betydligt kvickare.

Snitt av tre snabbaste uppmätta prestationstider:

Sista 1000
6 La Yuca 1.08,3 (1,0)
3 M.T.Tomorrows Hope 1.10,9 (4,3)

Sista 500
6 La Yuca 1.06,9 (1,0)
3 M.T.Tomorrows Hope 1.09,1 (3,7)

Sista 200
6 La Yuca 1.05,6 (1,3)
3 M.T.Tomorrows Hope 1.09,1 (4,3)

Siffran inom parentes visar hur tiden stått sig mot konkurrenterna i de uppmätta loppen, La Yuca har alltså varit snabbast i fältet sista varvet och sista 500 i alla mätningar, samt näst snabbast sista 200 i en av mätningarna.
Tittar man på tiderna ser man att La Yuca har en helt annan fart i avslutningarna.
Det föranleder en titt på hur mycket hon kan tänkas plocka sista 700 meterna om hon bjuder på en ”normalspurt” i 1.07,5-tempo.

Sista 700 meterna
M.T. – La Yuca – brutto – LY 2-spår – LY 3-spår
1.10,5 – 1.07,5 – ca 31 m – ca 25–26 m – ca 20 m
1.10,0 – 1.07,5 – ca 26 m – ca 20–21 m – ca 15 m
1.09,5 – 1.07,5 – ca 21 m – ca 15 m – ca 10 m
1.09,0 – 1.07,5 – ca 16 m – ca 10 m – ca 5 m
1.08,5 – 1.07,5 – ca 10 m – ca 4–5 m – ca 0 m
1.08,0 – 1.07,5 – ca 5 m – ca 0 m – tappar ca 5–6 m

Kommentar: Om M.T.Tomorrows Hope avslutar 1.09,5 sista 700 i spets och La Yuca springer i 1.07,5-fart sista 700 så plockar hon alltså 15 meter om hon springer slutsvängen i andraspår och 10 meter om hon springer slutsvängen i tredjespår.